En natt med Linux

Är man, som jag, uppväxt med DOS är det nästa en fröjd att hamna i ett terminalfönster på en Linuxserver där man får byta mapp med kommandon och lista filer i det enklaste av gränssnitt. En stund. Snart blir ögonen vimmelkantiga av all text och svårigheten att få en överblick blir snabbt snudd på en mardröm. Så minns man Norton Commander. Åh, denna pärla bland DOS program som gjorde filhanterandet till en dans bland binärer. Kvickt, likt en sockerstinn groda, hoppar man in på Google och hittar snart Midnight Commander. Bara namnet lovar solsken och vacker, grafisk stenålder. Hoppar glatt tillbaka och get-aptar mig i mål med jubel i bröstet och tårar i ögonen. Skriver in kommandot MC, som för övrigt är tjusigt nära NC (Norton Commander) och, liksom i en tidsmaskin, reser jag tillbaka till slutet av 80-talet.

Möss och människor

I min minnesbubbla kommer jag ihåg mitt första möte med Windows och min första strid med datormusen som verktyg. Windows 386 hade förvisso mycket att önska, men med Windows 3.0 fick jag även prova på datormusen för första gången. Herregud så jag letade efter markören och viftade omkring på skärmen. Det var mer eller mindre omöjligt att träffa rätt och flera gånger gav jag upp och återgick till DOS och dess fina terminalfönster. Till slut gav även jag med mig, och liksom alla andra blev jag alltmer van vid Windows grafiska gränssnitt och när jag väl kunde hantera datormusen så fanns ingen återvändo.

Sen kom Linux.