Skyddar eller hindrar Artikel 13?
Snart klubbas Artikel 13 i EU-parlamentet, och det finns en oro att det den automatiserade identifieringen av material som laddas upp kommer att skapa ett grått och torrt internet då identifieringen även kommer att fånga upp och hindra även lagliga uppladdningar och delningar, till exempel satir, remixar och annat som inte alltid är ett direkt intrång i upphovsrätten. Artikel 13, som är en del av GDPR, handlar om att förstärka upphovsrättsdirektivet, och göra det svårare att stjäla bild, text, musik och film för uppladdning och vid delning.
Själva idén är inte problemet, då det är självklart att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt att dels få använda sitt eget material på ett sätt man själv valt, och dels för att man ska få betalt för sina verk. Problemet ligger i robotiseringen och hur det, som Banhof uttrycker det, kan bli en “robotstyrd censur och tveeggat ”intrångsskydd”. Det ligger en poäng i deras analys, men frågan är, vilka alternativ som finns. Naturligtvis måste öppenheten finnas kvar då det är internets styrka, men samtidigt måste man hitta verktyg för att skydda upphovsrättsinnehavarna.
Det är nog inte bara artikel 13 det kommer att storma kring framgent. GDPR skapar om och många känslor bubblar upp till till ytan.
