Lek i telefonen banar väg för affärer molnet

Jag har alltid trott på molnet. Långt innan “molnet” fanns egentligen, och jag har alltid letat efter sätt att lagra min information på ett sådant sätt att det alltid finns tillgängligt och aldrig är i fara. Idag så pratar man inte bara redundanta lösningar, utan till och med georedundanta. Jag undrar när systemen blir solsystemsredundanta, eller galaxreduntanta.

Jag började min molnbana med rCloud tillsammans med en vän och tidigare kollega från Enator (numera Tieto), Juha, men fortsatta in i skolans värld där jag utvecklade Skolmolnet i samarbete med Softogram. En förhållande enkel lösning som handlade om att bygga publicera pedagogiska verktyg som RemoteApp till skolorna. Utmaningen låg i att de flesta pedagogiska leverantörerna inte hade ekonomi nog att hänga med i svängarna när skolorna började gå över till Mac och i vissa fall Linux. Senare även surfplattor. Skolmolnet tog hand om detta, och fungerade mest som interimlösning i väntan på att de pedagogiska leverantörerna skulle ha råd att migrera sina applikationer till webben. Men, enkelt är inte alltid dåligt, så 2011 mottog Skolmolnet ett pris för “Innovation i Molnet” på Cloud Camp. Ännu hade inte folk riktigt lärt sig att uppskatta molnet, även om det var högsta mode, vilket gjorde det ganska svårsålt. Min resa i molnet gjorde en mellanlandning i webbapplikationernas sfär och då kunderna alltmer började efterfråga WordPress blev det naturligt att jag under en tid byggde webbplatser på plattformen.

Nu är jag en del av Förbergs IT, som satsar på Software Defined Datacenters som går ut på att bygga stabila lösningar med kända komponenter som man enkelt kan skala upp och ner. Lösningar som placeras i såväl moln som hybridmoln. Molnet igen, alltså. Jag ser behovet i människors rastlöshet och fantastiska vilja att kunna använda tekniken och åtnjuta sin rörelsefrihet på samma gång. Ett dragplåster, såklart, har ju varit smartphones och surfplattor. Dessa små datorer är mångfalt mycket snabbare än min första dator och man kan ha den i fickan. Friheten är berusande, vilket varje morgon på tunnelbanan bevisar, där folk sitter med hängande huvuden som gamar och frossar i kunskap, sociala lekar, jobb och spel. Alla dessa smarta telefoner och läsplattor gör att folk på ett lekfullt sätt närmar sig molnet och plötsligt för den ena efter den andra upp ögonen för de möjligheter som ligger i mobiliteten. Att presentera en molntjänst för någon som redan tagit till sig detta har mycket lättare att förstå vitsen med “planetredundanta” molntjänster som ger tillgänglighet 24/7 och, i princip, jämt!

Bilden: Skolmolnet, en enkel lösning som fick pris 2011. Foto: Pernilla Larding